Hanna och Karin �r b�stisar och hela sommaren har de lekt och byggt kojor i skogen. Men n�r h�stterminen b�rjar f�r�ndras allt. Karin vill vara med de tuffa tjejerna - och det blir med ens alldeles tomt runt Hanna. P� rasterna g�mmer hon sig f�r att inte bli retad eller slagen; f�r att syskonen inte ska se ringen av ensamhet kring henne. Hanna fyller elva men ingen i klassen sjunger f�r henne. Hon fyller tolv och har inget kalas; vem skulle vilja komma hem till henne? Flera �r senare finner vi Hanna p� ett mentalsjukhus. Hon st�r vid f�nstret och lutar sig mot v�rlden utanf�r. D�r finns frost�krarna, l�ngtansvattnet och m�rkerskogen, d�r finns m�nniskor, n�rhet, hud. Hon undrar hur kyssar smakar. Vill �ppna f�nstret och sl�ppa in luft, h�r �r det tungt att andas, sj�len f�r astma, d�rskapen v�xer. Hon �r fortfarande ung, h�r kan hon inte stanna. Tjugotre�riga Johanna Nilsson har skrivit en stark debutroman om mobbning och utanf�rskap.
(less)
Hon g�r genom tavlan ut ur bilden | 
